Fått en flaska i huvet, legat sövd på akuten. Varit död i minuter, hela själen var bruten.

Blivit lämnad i staden, medan du gick och blunda.
Fick jag kängor mor magen, tills jag smakade gatan.
Ändå gick jag tillbaka, och jag måste vara galen.
Som nuss blivit bedragen, och som tänkte på laget.
För jag trängde bort jag-et.
Och jag såg alla tecken
Men jag ville va bättre, men då blev allting sämre
Jag vägrar att inse, du sviker mig alltid.
Jag gräver min grav för dig, jag är sen soldat för dig.




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0